Etik har varit på modet sedan 90-talet. Framför allt har modet kommit till uttryck i ett sökande efter regler: moral uppfattas som en fråga om vad som är "förbjudet" och vad som är "tillåtet". Varje profession med självaktning har utvecklat sin egen yrkeskodex.
Moralen har med andra ord reducerats till ett ytfenomen. Man bortser från att det centrala är vad mina handlingar innebär. Man bortser framför allt från samvetets roll i moralen.
I Finsk Tidskrift 2008: 9 har Åboteologen Mikael Lindfelt skrivit ett eftertänksamt inlägg om regler och samvete i forskningsetiken, "Forskningsetik, regler och makt". Han kritiserar den dominerande föreställningen att moral enbart är en fråga om regler, samtidigt som han också ser en betydelse i strävan att formulera en moralkodex:
"Rätt använd är den kodifierade etiken en rimlig kommunikationsarena, fel använd ett maktinstrument. Om moral i grunden är ett förhållningssätt, kan man säga att det centrala är att försöka bevara renheten i de egna motiven. I den meningen hjälper det varken att kodifiera etiken eller låta bli."
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment