Wednesday, June 13, 2007

J P Roos och finlandssvenskarna

J. P. Roos skriver (HBL debatt 12.6.07):

"Jag tycker fortfarande att finlandssvenskar är konstgjorda, att deras maner kan vara förfärliga, att de gör sig till (till exempel slätar undan sina problem)."

Fantastiskt: en professor i samhällsvetenskap vid ett av våra ledande universitet (Helsingfors universitet) framför år 2007 tanken att medlemmarna av en viss språk- eller folkgrupp (i detta fall finlandssvenskarna) har vissa egenskaper som gör dem moraliskt underlägsna medlemmarna av en annan språk- eller folkgrupp (i detta fall finskspråkiga finländare). I klartext: alla (eller åtminstone det stora flertalet) finlandssvenskar är mindre ärliga än alla (eller åtminstone det stora flertalet) finsktalande finländare.

Kontentan av detta är att finlandssvenskarna bäst kan bidra till världens förbättring genom att sluta reproducera sig.

4 comments:

Unknown said...

Fantastiskt: en professor i filosofi gör förenklingar som inte har någonting att göra med min ursprungliga text! Jag påstod på inget sätt att finlandssvenskara skulle vara moraliskt underlägsna (varifrån får Hertzberg detta?)
Jag vidhåller att det finns skillnader mellan finlandsvenskar och finnar som kan vara t.ex kulturella eller tom genetiska. Dessa skillnader är säkert också klassbetingade, så att finlandsvenska medelklassmänskor kan vara olika än finlandssvenska fiskare t.ex. i fråga om kindpussar som man lyckligtvis inte möter hos fiskarna.
Om Hertzberg inte är medveten om att finlandssvenskar faktiskt har en benägenhet att släta undan sina problem och undvika konflikter så har han inte observerat sin omgivning eller tror att filosofin kan alltid bara bestämma hur verkligheten sen ut. Vi har tom en massa forskning som stöder dessa påståenden. Så kom igen Hertzberg: försök visa empiriskt att det inte finns skillnader mellan finlandssvenskar och finnar!

Lars Hertzberg said...

J. P. Roos’ inlägg talar för sig självt. Först förnekar att han skulle ha sagt att finlandssvenskar är moraliskt underlägsna finskspråkiga finländare, men litet längre fram skriver han att ”finlandssvenskar faktiskt har en benägenhet att släta undan sina problem”, vilket uppenbart är uttryck för en moralisk kritik. I klartext betyder det att finlandssvenskar enligt Roos (åtminstone i vissa avseenden) tenderar att vara mindre ärliga än personer med finska som modersmål.

Han antyder också att skillnaderna mellan finlandssvenskar och ”finnar” kan vara genetiskt betingade. Detta påstående är märkligt. Dels torde det inte finnas några egentliga genetiska skillnader mellan de två språkgrupperna i vårt land. Dels är idén att ärligheten skulle sitta i generna en konstig 1800-talsföreställning.

Tona Aspsusa said...

Äh, ni fastnar bägge två i det faktiskt skrivna istället för att läsa undertexten, som går ungefär såhär:
JP: En specifik socio-kulturell grupp som jag inte kan undvika har vissa vanor/koder som irriterar mig och känns främmande. Dessutom tror jag att de är ohälsosamma.
LH: Du säger elaka saker om oss! Hur täcks du? Och dessutom gör du det på ett klumpigt och ointelligent sätt, (vilket drabbar mig speciellt hårt eftersom vi hör till samma yrkesgrupp) så själva påståendet tänker jag inte ens befatta mig med.

Trevlig blog, f.ö. Hoppas på tätare uppdateringar!

Lars Hertzberg said...

Jag hoppas att jag inte är så subjektiv. Jag hade nog ett par tankar med mitt inlägg. För det första tycker jag att det alltid är problematiskt när man vill tillskriva en grupp vissa moraliska egenskaper. För det andra: man kan förvisso särskilja olika kulturdrag (vilket inte är detsamma som moraliska skillnader: kulturen har i sig ingne moral, den är den bakgrund mot vilken en människas karaktär vecklas ut), och man kan konstatera att på skalan butter – utåtriktad, så är finlandssvenskar (åtminstone i huvudstagsregionen) snäppet mindre buttra än många finskspråkiga finländare (en skala som å andra sidan fortsätter nästan obegränsat i båda riktningarna, så att det finns samhällen där finskspråkiga finländare skulle betraktas som outhärdligt lössläppta medan finlandssvenskar i många samhällen skulle betraktas som hopplöst tillknäppta) – men givet allt detta har jag svårt att förstå varför just den finska graden av tillknäppthet skulle anses vara den enda rätta eller mera önskvärd än den finlandssvenska.