”Allt som sker har en mening”

”Allt som sker har en mening.” Med de orden motiverade Pia-Maria Lehtola i senaste veckas Eftersnack (Radio Vega) att hon inte vill kritisera de kinesiska myndigheterna för att de spärrar in oliktänkare i fängelse.

Jag är inte helt säker på vad man menar med de här orden, men jag kan inte förstå hur man på ett respektabelt sätt skulle kunna använda dem för att släta över förtryck och orättvisor. Om man menar att ingenting som sker egentligen är så farligt, måste man antingen vara blind för det som sker omkring en eller likgiltig för andras lidanden.

(Orden får givetvis en helt annan dimension om de handlar om ens egna lidanden.)

Om orden ska ha en uppbygglig mening måste man förstå dem på ett helt annat sätt: som en uppmaning att ta ansvar för det som sker i vår värld, att inte bara låta tragedier eller grymheter passera utan att vara beredd att lära sig något av dem, att försöka förhindra att de upprepas. Det är raka motsatsen till att rycka på axlarna.

(Det kan vara ansträngande att umgås med människor som tänker för mycket. Men det är minst lika ansträngande att umgås med, eller lyssna på, människor som inte tänker alls.)