Management by Vanhanen II

Matti Vanhanen säger att Finland behöver en stark ledare, och han erbjuder sig att vara denne ledare. Jawohl!

Nej, jag tror inte i grund och botten att han har några aspirationer på en bli en ny Führer. Men det är förbluffande att han har ett sådant tygöra att han inte hör hur han själv låter. Höstens mediekarusell har uppenbarligen lämnat honom med en känsla av svindel. Brädskandalen landade i hans famn på samma sätt som 9/11 landade i famnen på George W. Bush.

Under hösten hade medierna grävt fram den ena skandalen efter den andra. Vanhanen och hans parti hade tagit emot valpengar av konkursbon, han tillät att stiftelser han hade ansvaret för hjälpte till att bekosta hans egna valkampanjer, det kom fram att det köpcenter i Vichtis han drog en lans för planerades av kretsar som stött hans valkampanj, att sjukhusdistrikt och statsbolag hade finansierat (bl.a.) hans valreklam - och allt han kunde säga var att man inte kunde klandra honom eftersom han bara hade följt landets sed. Men samtidigt blev de genomsnittliga tidningsläsarna allt tröttare och hade allt svårare att följa med i svängarna.

Sedan en dag blev han anklagad för att ha tagit emot några hyvlade bräder utan att betala för dem. Bevisen var hemliga. Vanhanen tog omedelbart kontroll över situationen. Det här var något konkret, något som den genomsnittlige läsaren förstod. En hög med bräder - existerar den eller inte? Han kallar in experterna från Tekniikan maailma, ber dem konstatera att det inte finns några bräder i hans hus. Perfekt! Vilken pr-firma kunde väl ha tänkt ut ett mera effektfullt scenario! De ursprungliga anklagelserna är som bortblåsta. Vår "starke ledare" sitter kvar, orubbad.