Wednesday, June 23, 2010
Monday, June 7, 2010
Bara att ta för sig?
HBL rapporterar att det finns en bensinpump i Ingå där man av någon anledning kunde tanka gratis senaste helg. ”Enligt Yle hade ryktet om pumpen ... spritt sig i nejden så snabbt att det uppstod kö till macken.” Man uppskattar att det tagits ut tusentals liter bensin medan pumpen var sönder. Till slut hade en kund anmält felet.
Skulle du stjäla bensin om du fick en chans? Ingåbor är väl som folk är mest. Jag förmodar att de flesta av dem som stal bensin inte skulle gå in på någons gård och plocka med sig tvätten, de skulle förmodligen inte ens snatta karameller i butiken. Även om de var säkra på att inte bli fast. Om jag har rätt i min förmodan så är det en intressant fråga varför de kände sig oförhindrade att lägga sig till med mackägarens bensin utan betalning. Har det att göra med att det plötsligt blev tekniskt möjligt att göra något som normalt är omöjligt? Att stjäla tvätt eller snatta karameller är ju ingen större konst. Tyckte man att man lyckades överlista en maskin, och glömde att bensinen tillhörde en människa?
(Det finns en alternativ förklaring som jag föredrar att inte tro på. Macken torde ägas av en invandrare. Kunde detta ha lett till att man inte kände solidaritet med ägaren?)
Skulle du stjäla bensin om du fick en chans? Ingåbor är väl som folk är mest. Jag förmodar att de flesta av dem som stal bensin inte skulle gå in på någons gård och plocka med sig tvätten, de skulle förmodligen inte ens snatta karameller i butiken. Även om de var säkra på att inte bli fast. Om jag har rätt i min förmodan så är det en intressant fråga varför de kände sig oförhindrade att lägga sig till med mackägarens bensin utan betalning. Har det att göra med att det plötsligt blev tekniskt möjligt att göra något som normalt är omöjligt? Att stjäla tvätt eller snatta karameller är ju ingen större konst. Tyckte man att man lyckades överlista en maskin, och glömde att bensinen tillhörde en människa?
(Det finns en alternativ förklaring som jag föredrar att inte tro på. Macken torde ägas av en invandrare. Kunde detta ha lett till att man inte kände solidaritet med ägaren?)
Friday, June 4, 2010
”Kvinna, upp till bevis!”
Enligt pressöversikten var en vanlig reaktion bland ledarskribenter på valet av Finlands första kvinnliga biskop att det nu gäller för henne att visa att hon klarar sig lika bra som någon av de manliga kandidaterna skulle ha gjort.
Lustigt, man har inte hört av någon motsvarande reaktion vid valet av manliga biskopar.
Motståndet mot kvinnliga präster kan förstås på två sätt. Antingen ser man det som en praktisk fråga: man anser att kvinnor till sin natur är sämre skickade att handha kyrkliga ämbeten. Deras olämplighet uppfattas i så fall som något som är uppenbart för det naturliga förnuftet. Eller också betraktar man förbudet för kvinnor som ett av trons mysterier, något som uppenbarats för människan och som man inte ska försöka förstå med det naturliga förnuftet.
Det senare synsättet verkar lättare att respektera än det förra. (Lustigt nog brukar kvinnoprästmotståndare inte avslöja vilkendera ståndpunkten de intar.)
Vårt lands ledarskribenter har, förefaller det, en viss förståelse för det förra synsättet: de tycks tro att kvinnor måste bevisa att de klarar sig lika bra som män.
(Efter detta kan man f.ö. konstatera att näringslivet nu är den mest konservativa samhällssektorn i vårt land.)
Lustigt, man har inte hört av någon motsvarande reaktion vid valet av manliga biskopar.
Motståndet mot kvinnliga präster kan förstås på två sätt. Antingen ser man det som en praktisk fråga: man anser att kvinnor till sin natur är sämre skickade att handha kyrkliga ämbeten. Deras olämplighet uppfattas i så fall som något som är uppenbart för det naturliga förnuftet. Eller också betraktar man förbudet för kvinnor som ett av trons mysterier, något som uppenbarats för människan och som man inte ska försöka förstå med det naturliga förnuftet.
Det senare synsättet verkar lättare att respektera än det förra. (Lustigt nog brukar kvinnoprästmotståndare inte avslöja vilkendera ståndpunkten de intar.)
Vårt lands ledarskribenter har, förefaller det, en viss förståelse för det förra synsättet: de tycks tro att kvinnor måste bevisa att de klarar sig lika bra som män.
(Efter detta kan man f.ö. konstatera att näringslivet nu är den mest konservativa samhällssektorn i vårt land.)
Subscribe to:
Posts (Atom)