Blanda idrott och politik

”Man får inte blanda ihop idrott och politik” är ett av dessa mantran som ständigt upprepas, men vilkas innebörd ingen egentligen förstår.

Vad skulle det innebära att man inte blandar ihop idrott och politik? Att staten inte längre subventionerar elitidrotten? Att de tävlande vid OS inte längre bär nationsbeteckningar, och att man inte spelar nationalsången för guldmedaljörer?

När Hannes Kolehmainen vann tre guldmedaljer vid Stockholm-OS 1912 och därmed ”sprang Finland in på världskartan”, bröt han därigenom mot budet om att blanda ihop idrott och politik?

Och hur ska budordet tillämpas när det gäller att delta i invigningsceremonin i Beijing? Är det de som uteblir som blandar ihop idrott och politik, eller de som deltar? Är blunda eller blanda de enda alternativen?

(När man betraktar förbudet mot att blanda ihop idrott och politik, och kombinerar det med fenomenet olympiska spel, så blir resultatet en vits.)

Givetvis finns det sammanhang där det är beundransvärt att sätta sig över politiska motsättningar. Man säger liksom: ”vi må vara oeniga om skattepolitiken, arbetslagstiftningen, NATO-medlemskapet osv, men när allt kommer omkring är det som förenar oss viktigare än det som skiljer oss åt.”

Men vad blir tillämpningen av detta på regimen i Beijing: ”vi må vara oeniga om förtrycket i Tibet, folkmordet i Darfur, diktaturen i Burma, bruket av slavarbetare och fängslandet av regimkritiker ---- men när allt kommer omkring är det som förenar oss viktigare än det som skiljer oss åt.”